Upphandling

En upphandlingsordlista för dig som inte är upphandlare

Inom upphandlingsvärlden finns många olika uttryck och termer som inte används i det vardagliga svenska språket. Detta kan skapa en illusion om att upphandling är något krångligt och besvärligt, ett nödvändigt ont som bara upphandlare förstår sig på. Med en större förståelse för upphandlingsbegreppen tror vi att denna illusion kan elimineras och det är precis det som är syftet med följande ordlista.

Vår upphandlingsordlista riktar sig till dig som inte arbetar som upphandlare men som ändå på ett eller annat sätt, frivilligt eller ofrivilligt, kommer i kontakt med upphandlingar i din yrkesroll. Genom att lära dig nedanstående begrepp kommer du inte bara få en större förståelse för upphandlingsprocessen, du kommer även få möjlighet att påverka upphandlingens utfall i större utsträckning. Genom en större förståelse kan du öka din delaktighet och bidra med en sak-kompetens som upphandlaren i många fall inte besitter.

Begreppen nedan, som alla har koppling till upphandling eller inköp, är presenterade i bokstavsordning så att du som läsare enkelt ska kunna orientera dig bland begreppen. Ta del av vår upphandlingsordlista, spara och återkom vid behov, och ge dig ut i upphandlingsvärlden.

1. Anbudsgivare

När en upphandling har annonserats av den upphandlande myndigheten kan de leverantörer som är intresserade lämna anbud, det vill säga lämna ett erbjudande om att ingå i ett avtal. Alla leverantörer som lämnar anbud på en upphandling är anbudsgivare.

2. Annons

Att annonsera en upphandling innebär att den upphandlande myndigheten offentliggör upphandlingsdokumenten, i syfte att få relevanta och intresserade leverantörer att lämna anbud. Beroende på upphandlingens totala värde, om värdet ligger under eller över tröskelvärdena, så skiljer sig tillvägagångssättet för annonseringen åt. När upphandlingsvärdet är under tröskelvärdena annonseras upphandlingen i en elektronisk databas som är tillgänglig för alla. Över tröskelvärdena ska upphandlingen annonseras i Tenders Electronic Daily, TED, vilket är EU:s gemensamma annonsdatabas.

3. Avropa

Vid ett avrop görs en beställning från ett befintligt ramavtal. Detta innebär att en myndighet köper varor eller tjänster från en leverantör som ingår i ramavtalet och ett kontrakt tilldelas leverantören i fråga. Det finns olika sätt att genomföra ett avrop, vilket bland annat styrs av antalet leverantörer, om det är en eller flera, som ingår i ramavtalet.

4. Avtal

Ett avtal är ett skriftligt kontrakt mellan leverantör och kund, exempelvis upphandlande myndighet, som bland annat innehåller ekonomiska villkor. Ett avtal kan tecknas efter ett tilldelningsbeslut har fattats och efter det att avtalsspärren har löpt ut.

5. Avtalsspärr

Efter att tilldelningsbeslutet är skickat och i minst tio dagar framåt får den upphandlade myndigheten inte ingå avtal. Under denna period löper avtalsspärren. Om det har inkommit en överprövning av en upphandling fortsätter avtalsspärren att gälla även under handläggningen i förvaltningsrätten.

6. Behovsanalys

Under förberedelsefasen av en upphandling bör en behovsanalys genomföras, vilket innebär framtagande av en kravbild utifrån verksamhetens behov. Syftet med behovsanalysen är att i ett tidigt skede få klarhet i vad som behövs och under vilken tidsperiod behovet kommer att uppstå. I en behovsanalys är det viktigt att involvera slutanvändaren, att beräkna värdet på det som kommer upphandlas, att ta hänsyn till hela myndigheten samt att miljöhänsyn och social hänsyn beaktas.

7. Direktupphandling

Direktupphandling är ett upphandlingsförfarande som kan användas när upphandlingsvärdet understiger tröskelvärdet för direktupphandling och vid vissa särskilda undantagsfall. Vid en direktupphandling finns inga formkrav eller krav på annonsering.
Det är dock, som alltid, viktigt att grundläggande LOU-principer följs samt att den upphandlande myndigheten har satt upp riktlinjer och dokumenterar hur direktupphandlingar genomförs hos den specifika myndigheten.

8. Dynamiskt inköpssystem (DIS)

Ett dynamiskt inköpssystem, DIS, är en metod för kontraktstilldelning som i vissa avseenden liknar ett ramavtal, men det finns också betydelsefulla skillnader. Ett DIS etableras genom att leverantörer får ansöka om att delta i systemet. Befintliga leverantörer inom systemet bjuds sedan in att lämna anbud på det kontrakt som ska tilldelas när ett behov för detta uppstår hos den upphandlande myndigheten.
DIS är en helt elektronisk process. Det finns ingen längsta giltighetstid reglerad av lag för denna typ av inköpssystem, även om giltighetstiden måste vara specificerad på förhand. Kvalificering av nya leverantörer in till systemet sker löpande.

9. Frivillig uteslutning

Under vissa särskilda omständigheter är det frivilligt för en upphandlande myndighet att utesluta en leverantör från att delta i upphandlingen. Detta innebär att det är upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om man vill utesluta leverantören i fråga eller inte. Omständigheter då frivillig uteslutning gäller är exempelvis då brister i fullgörandet av ett tidigare offentligt kontrakt kan påvisas eller om leverantören är satt i konkurs.
Läs om obligatorisk uteslutning här.

10. Frågor & svar

Vid en upphandling ska upphandlande myndighet och leverantör använda elektroniska medel när de kommunicerar med varandra.
Vid frågor om upphandlingen ska den upphandlande myndigheten svara senast 6 dagar före sista anbudsdagen om de har ställts i god tid. Svaren ska ges skriftligen till alla leverantörer som deltar i upphandlingen.

11. Förenklat förfarande

Förenklat förfarande är ett upphandlingsförfarande där alla leverantörer har rätt att delta. Leverantörer som har ett intresse av att vinna upphandlingen lämnar ett anbud. Därefter har den upphandlande myndigheten rätt till förhandling med en eller flera av de leverantörer som har lämnat anbud. Ett förenklat förfarande kan användas som upphandlingsförfarande när upphandlingens totala värde är lägre än det uppsatta tröskelvärdet.

12. Förfrågningsunderlag (FFU)

Förfrågningsunderlag, FFU, är den tidigare benämningen för upphandlingsdokument. Se därför vidare beskrivning under Upphandlingsdokument.

13. Förhandlat förfarande

Det finns två olika typer av förhandlat förfarande: förhandlat förfarande med föregående annonsering och förhandlat förfarande utan föregående annonsering.
Vid ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får alla leverantörer ansöka om att delta genom att lämna in ett antal efterfrågade uppgifter till den upphandlande myndigheten. Därefter bjuder myndigheten in leverantörer att lämna anbud, vilka sedan utgör grunden för kommande förhandlingar. För att ett förhandlat förfarande med föregående annonsering ska få användas som upphandlingsförfarande måste ett antal kriterier vara uppfyllda, men upphandlingens värde kan ligga både under och över tröskelvärdena.

Vid ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering behöver den upphandlande myndigheten inte bjuda in leverantörer att lämna anbud genom att annonsera upphandlingen. Förfarandet kan användas om inga lämpliga anbudsansökningar eller anbud har lämnats in vid ett öppet eller ett selektivt förfarande, eller vid andra särskilda undantagsfall. Villkoren måste även vara liknande som de som angetts i tidigare upphandlingsdokument.

14. Förlängd avtalsspärr

En förlängd avtalsspärr innebär att den tid som den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal utökas, vilket kan ske av olika anledningar. Den tid som anges enligt lag är minimikrav på antal dagar som avtalsspärren måste fortgå, men den upphandlande myndigheten har alltid rätt att tillämpa en längre avtalsspärr än vad som är minimikravet. En förlängd avtalsspärr kan även uppstå om avtalsspärrens sista dag infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag. Då förlängs avtalsspärren till och med nästkommande vardag. Avtalsspärren förlängs automatiskt om en leverantör överklagar ett tilldelningsbeslut hos förvaltningsrätten innan avtalsspärren har löpt ut.

15. Förnyad konkurrensutsättning (FKU)

Tilldelning från ramavtal ska alltid göras i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Ett vanligt sätt att tilldela kontrakt vid ramavtal är genom en förnyad konkurrensutsättning, FKU. Då bjuds leverantörerna för ramavtalet in till att på nytt lämna anbud enligt villkoren i ramavtalet.

16. Incitamentsmodell

I avtal mellan leverantör och upphandlande myndighet kan olika incitamentsmodeller inkluderas, i syfte att skapa incitament för att uppnå en effektivare leverans. Incitamenten kan skapas på olika sätt, exempelvis genom att upphandlande myndighet utlovar en bonus vid tillfällen då leverantören överträffar de initiala förväntningarna på leveransen.

17. Konkurrenspräglad dialog

Upphandlingsförfarandet konkurrenspräglad dialog går ut på att de leverantörer som är intresserade av upphandlingen får ansöka om att vara med i dialogen genom att lämna in särskilda uppgifter som den upphandlande myndigheten har efterfrågat. Därefter beslutar myndigheten om vilka leverantörer som ska få delta i dialogen. Syftet med dialogen är sedan att definiera hur myndighetens behov kan tillgodoses på bästa sätt. En konkurrenspräglad dialog kan enligt LOU användas när särskilda kriterier är uppfyllda, vilka är desamma som måste uppfyllas för att få använda ett förhandlat förfarande med föregående annonsering. Upphandlingens totala värde kan ligga både över och under tröskelvärdena.

18. Kommersiella villkor

Kommersiella villkor är villkor som reglerar vilka förhållanden som ska gälla mellan parterna under avtalstiden. De kommersiella villkoren ska framgå i upphandlingsdokumenten.

19. Kvalificering

I en upphandling får den upphandlade myndigheten ställa minimikrav på leverantörens förmåga. Kvalificeringskraven ska vara proportionerliga och ha anknytning till det som ska upphandlas. Det ska vara krav som är lämpliga för att säkerställa att leverantören har den rättsliga och finansiella förmåga och den tekniska och yrkesmässiga kapacitet som krävs för att utföra uppdraget. Uppfylls inte alla kvalificeringskrav i leverantörens anbud diskvalificeras det.

20. Lagen om offentlig upphandling (LOU)

När en statlig eller kommunal myndighet ska köpa in varor, tjänster eller byggentreprenader omfattas de av lagen om offentlig upphandling, LOU. Syftet med lagstiftningen är att reglera och skydda användandet av offentliga medel. Lagstiftningen innehåller ett antal principer som ska följas, bland annat så ska alla leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och upphandlingarna ska genomföras öppet och transparent. Tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen är Konkurrensverket.

21. Lagen om upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)

Lagen om försvars- och säkerhetsupphandling, LUFS, är en lagstiftning som ska tillämpas vid upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader som är avsedda för militära syften.

22. Lagen om upphandling av koncessioner (LUK)

Vid upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner, vilket är när en leverantör får i uppdrag att utföra en tjänst åt någon annan, ska lagen om upphandling av koncessioner, LUK, tillämpas. Vid koncessioner får leverantören sin ersättning både från den upphandlande kommunen men också från användarna av det som levererats.

23. Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)

Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF, berör upphandlingar där den upphandlande parten tillhör något av områdena energi, vatten, transporter eller posttjänster, eller när en så kallad projekttävling anordnas av en upphandlande enhet. Precis som LOU bygger LUF på grundläggande principer gällande konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet, och syftet med lagstiftningen är att reglera och skydda statliga medel. Tröskelvärdena skiljer dock mellan de olika lagstiftningarna.

24. Lagen om valfrihetssystem (LOV)

Lagen om valfrihetssystem, LOV, gäller när kommuner och landsting ska införa valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. Detta innebär med andra ord att lagen reglerar vad som gäller när valet av utförare av vård-, stöd- och omsorgstjänster överlåts till patienten eller brukaren, vilket betyder att kommunala och landstingskommunala verksamheter konkurrensutsätts. Lagen beskriver även hur privata aktörer kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Principer om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande inkluderas i lagstiftningen, på samma sätt som i LOU. Införande av valfrihetssystem är obligatoriskt för landstingen inom primärvården, men frivilligt för kommuner.

25. Likabehandlingsprincipen

Likabehandlingsprincipen är en EU-rättslig princip som innebär att diskriminering av nationalitetsskäl inte är tillåtet. Personer och företag från olika medlemsstater ska behandlas på samma sätt. Likabehandlingsprincipen är en av fem grundläggande principer som styr inom EU, med syfte att den offentliga upphandlingen och den gemensamma marknaden inom EU ska fungera väl.

26. Multi-sourcing

Vid multi-sourcing lägger ett företag ut, det vill säga outsourcar, delar av sin verksamhet till flera andra företag. Detta ger en möjlighet till ökat fokus på kärnverksamheten, medan andra delar, som inte tillhör företagets primära fokusområde, kan placeras ut till olika företag som är specialiserade inom de olika aktuella områdena.

27. Obligatorisk uteslutning

För en upphandlande myndighet kan det vid särskilda fall vara obligatoriskt, det vill säga tvingande enligt lag, att utesluta en leverantör från att delta i upphandlingen. Fall då obligatorisk uteslutning gäller är exempelvis då en leverantör eller dess företrädare är dömd för vissa brott, eller då leverantören inte har betalat den skatt eller socialförsäkringsavgift som ingår i leverantörens skyldighet.
Läs om frivillig uteslutning här.

28. Obligatoriska krav (ska-krav)

Efter kontroll av att alla kvalificeringskrav är uppfyllda prövas om alla obligatoriska krav, ska-krav, i ett anbud är uppfyllda. Uppfyller inte anbudet alla ska-krav ska det diskvalificeras. De anbud som uppfyller alla kvalificeringskrav och obligatoriska krav utvärderas.
Läs om Utvärderingskriterier (bör-krav) här.

29. Option

En option är en rättighet eller företrädesrätt som kan ingå i ett avtal. Optioner är klausuler som innebär att en av avtalsparterna har rätt, men ingen skyldighet, att vidta en viss åtgärd. Ett exempel på en option är rättigheten att förlänga ett avtal

30. Outsourcing

Att outsourca delar av sin verksamhet innebär att man som företag lägger ut delar av verksamheten till ett annat företag. Ofta väljer företag att outsourca de delar som inte ingår i företagets primära fokus, i syfte att kunna fokusera på kärnverksamheten.

31. Principen om icke-diskriminering

Icke-diskrimineringsprincipen går ut på att alla leverantörer ska behandlas lika oavsett nationalitet. Anbudsgivare från andra orter än var den upphandlande myndigheten befinner sig ska behandlas på samma sätt som anbudsgivare från den egna kommunen. Principen om icke-diskriminering är en av fem grundläggande EU-principer för att upphandling inom EU ska fungera och främjas.

32. Principen om ömsesidigt erkännande

Principen om ömsesidigt erkännande är en av fem EU-principer vars syfte är att främja upphandling inom EU. Principen innebär att de intyg och certifikat som utfärdats i en medlemsstat, av dess myndigheter, även ska gälla i resterande EU- och EES-länder.

33. Proportionalitetsprincipen

Proportionalitetsprincipen innebär att de krav, villkor och kriterier som upphandlingen innefattar ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De krav som ställs ska anses vara både nödvändiga och lämpliga för att kunna uppnå upphandlingens syfte. Principen är en av fem EU-principer som finns med syftet att få en välfungerande handel inom EU.

34. Ramavtal

Ett ramavtal är ett avtal som bestämmer ramen för avtalets omfattning och vilka kontrakt som kan tilldelas från avtalet. Kontrakt som avropas från ett ramavtal får i villkoren inte avvika väsentligt från villkoren i ramavtalet. Ramavtal löper i normalfallet över 4 år.

35. Rangordning

Vid ramavtal med flera ramavtalsleverantörer kan rangordning användas som avropsförfarande. Ramavtalsleverantörerna får då en plats i den ordning som beställaren ska kontakta dem för avrop.

36. Request for information (RFI)

I syfte att få mer information inför en upphandling, exempelvis gällande leverantörers varor eller tjänster, kan den upphandlande parten genomföra en Request for information, RFI. En RFI går ut på att den upphandlande parten skickar skriftliga frågor till leverantörer och branschorganisationer, för att ge klarhet i ämnen som rör upphandlingen. Omfattningen och grad av specificering varierar beroende på upphandlingens karaktär och vilket syfte som ligger bakom RFI:n i den specifika upphandlingen.

37. Request for proposal (RFP)

Request for proposal, RFP, är ett underlag för att hämta in lösningsförslag och offerter från leverantörer inför ett inköp. RFP är alltså ett upphandlingsunderlag, fast vid inköp inom privat sektor.

38. Request for quotation (RFQ)

Request for quotation, RFQ, är den fas av en inköpsprocess där ett antal utvalda leverantörer får möjlighet att precisera sitt erbjudande genom att, exempelvis, beskriva sin lösning i detalj och presentera ett antal referens-case. RFQ är ett begrepp som används vid inköp inom privat sektor.

39. Selektivt förfarande

Selektivt förfarande är ett upphandlingsförfarande som består av två olika steg. Alla leverantörer som vill har möjlighet att delta genom att, i det första steget, ansöka om deltagande. Den upphandlande myndigheten kontrollerar därefter vilka leverantörer som har uppnått de krav som myndigheten har ställt. Leverantörer som uppfyllt kraven bjuds i nästa steg in för att lämna anbud. Ett selektivt förfarande kan användas när upphandlingens totala värde överstiger tröskelvärdena.

40. Skadestånd

En leverantör kan kräva skadestånd av en upphandlande myndighet om myndigheten i fråga har brutit mot upphandlingslagstiftningen och detta har orsakat skada för leverantören. Reglerna för skadestånd är detsamma oavsett upphandlingens värde och vilken typ upphandlingslagstiftning som tillämpas.

41. Sourcing

Sourcing betyder försörjning eller anskaffning av varor och tjänster genom inköp. Begreppet innefattar metoder för sökande, utvärdering och hantering av leverantörer.

42. Tilldelningsbeslut

När de inkomna anbuden har utvärderats ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt underrätta anbudslämnarna om beslut. Tilldelningsbeslutet ska vara skriftligt och innehålla skälen för beslutet. Även i de fall en upphandling avbryts eller beslutas att göras om ska ett skriftligt beslut lämnas där skälen för beslutet anges.

43. Tillsynsmyndighet

Tillsynsmyndigheter är kontrollmyndigheter som har till uppgift att kontrollera att nationell verksamhet, statliga verk eller regionala verksamheter följer de lagstiftningar de berörs av. När det gäller offentlig handling är det Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet.

44. Transparensprincipen (öppenhetsprincipen)

Transparensprincipen, även kallad öppenhetsprincipen, är en av fem principer inom EU gällande främjande av att den gemensamma marknaden inom EU ska fungera väl. Principen innebär att upphandlande myndigheter ska agera på ett öppet sätt, exempelvis genom att inga uppgifter om upphandlingen ska hemlighållas. Det är även viktigt att upphandlingsdokumenten är transparenta och tydliga så leverantörerna kan få en klar bild av hur och på vilka grunder kontrakt kommer att tilldelas.

45. Tröskelvärde

För att veta vilka regler som ska tillämpas på en kommande upphandling behöver värdet på den uppskattas. Lagstiftningen är mer omfattande för upphandlingar över tröskelvärdet. Tröskelvärdena beslutas av EU och revideras vartannat år. Direktupphandlingsgränsen beräknas som en procentsats av tröskelvärdet och är 586 907 kr (LOU).
För LOU gäller följande tröskelvärden för upphandling av varor och tjänster:
• Statliga myndigheter 1 365 782 kr
• Övriga upphandlande myndigheter 2 096 097 kr
Fler tröskelvärden finns på Upphandlingsmyndighetens hemsida, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om-upphandlingsreglerna/Upphandlingsforfaranden/troskelvarden/.

46. Upphandlande myndigheter

Till upphandlande myndigheter räknas statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, samt offentligt styrda organ. Vid upphandlingar, det vill säga vid inköp av varor och tjänster, ska dessa myndigheter tillämpa lagen om offentlig upphandling, LOU.

47. Upphandlingsdokument

Det underlag som den upphandlande myndigheten ger leverantörerna inför en upphandling kallas för upphandlingsdokument (tidigare kallat förfrågningsunderlag, FFU). Upphandlingsdokumenten innehåller bland annat mål med upphandlingen, vilka behov som ska tillgodoses och vilka krav som ställs på leverantören både innan och under avtalsperioden. Det är baserat på upphandlingsdokumenten som intresserade leverantörer kan lämna anbud. Vid inköp inom privat sektor brukar man tala om Request for proposal, RFP, istället för upphandlingsdokument.

48. Upphandlingsförfarande

Vid offentliga upphandlingar finns ett antal olika upphandlingsförfaranden som kan användas, vilka avgör upphandlingens struktur och upplägg. Upphandlingsförfarandet bestämmer vilka tidsfrister som ska gälla, vilka steg som ska genomföras, samt om förhandling med anbudsgivarna är tillåtet eller inte. Vad som avgör vilket upphandlingsförfarande som ska användas i en upphandling är värdet på upphandlingen, det vill säga om det totala värdet hamnar under eller över de uppsatta tröskelvärdena, samt karaktären på varan eller tjänsten som ska upphandlas.

49. Upphandlingssekretess

Vid offentliga upphandlingar råder absolut sekretess fram till dess att ett kontrakt har tilldelats en leverantör. Innan kontraktet har tilldelats eller alla anbud har offentliggjorts får uppgifter gällande anbud och anbudsansökningar inte lämnas ut, om inte offentlig anbudsöppning har använts. Även efter det att ett tilldelningsbeslut har fattats kan sekretess råda, vid fall då anbudssökande har meddelat myndigheten om detta och förklarat vad orsaken till sekretessen är.

50. Urvalsförfarande

Urvalsförfarande är ett upphandlingsförfarande som sker i två steg och i det första steget får alla leverantörer delta. Detta sker genom att leverantörerna, efter det att den upphandlande myndigheten har publicerat en ansökningsinbjudan, skickar in en ansökan om fortsatt deltagande i upphandlingen. Därefter ser den upphandlande myndigheten över vilka leverantörer som uppnått de krav som ställts, för att sedan bjuda in dessa leverantörer att lämna anbud. I detta steg har myndigheten rätt att förhandla med en eller flera av anbudsgivarna. Vid upphandlingar där upphandlingsvärdet hamnar under tröskelvärdet kan urvalsförfarande användas.

51. Utvärdering

Enligt LOU ska leverantören med det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet tilldelas kontraktet. Det utvärderas genom bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingen ange vilken typ av utvärdering som tillämpas.

52. Utvärderingskriterier (bör-krav)

Vid anbudsutvärderingen utvärderas de anbud som uppfyller både kvalificeringskraven och de obligatoriska kraven. Den upphandlande myndigheten utvärderar vilka av anbuden som bäst uppfyller de utvärderingskriterier som fanns med i upphandlingsdokumenten. Utvärderingskriterierna ligger därmed till grund för utvärderingen av anbuden. Den tidigare benämningen för utvärderingskriterier är bör-krav.
Läs om Obligatoriska krav (ska-krav) här.

53. Vite

Det finns olika medel att tillämpa för att hantera brister i uppfyllandet av villkor i ett kontrakt. Ett exempel på ett sådant medel är ett vite, vilket är ett penningbelopp som den upphandlande myndigheten kan ålägga leverantören att betala om leverantören inte har uppfyllt de villkor som finns med i avtalet. Vilka viten som den upphandlande myndigheten väljer att tillämpa ska tydligt framgå i avtalet.

54. Öppet förfarande

Öppet förfarande är det vanligast använda förfarandet vid upphandlingsvärden över tröskelvärdena. Alla leverantörer som vill får lämna anbud och baserat på detta beslutas vilken leverantör som vinner upphandlingen. Ett öppet förfarande sker därmed i ett steg.

55. Överprövning

Efter tilldelning kan leverantör som anser sig ha lidit skada eller kunna komma att lida skada till följd av en upphandling ansöka om överprövning hos förvaltningsrätten. Rätten kan besluta om att en upphandling ska göras om eller att den får avslutas först efter att rättelse gjorts. När avtal slutits mellan den upphandlade myndigheten och leverantör får en upphandling inte överprövas.

 

Upphandling och sourcing är inte bara förvärv av varor och tjänster – det handlar om strategisk resursfördelning och är viktiga medel för att kunna uppnå befintliga affärsmål. Med kunskap om vad ovanstående begrepp betyder har du goda förutsättningar att bli mer delaktig i din verksamhets upphandlingar och därmed även i verksamheten som helhet.

Vi på Kontract arbetar i tvärfunktionella team där specialistkunskaper inom affärsstrategi, verksamhetsutveckling, upphandling och IT kombineras. Det IT-stöd som levereras till din verksamhet ska vara effektivt och tillföra maximalt värde för just er. Vi är med från förstudier och upphandling till integration och hantering över hela livscykeln. På så vis kan värdeskapande upphandlingar genomföras, som bidrar till nytta för hela verksamheten.

Kontakta gärna oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och din verksamhet att bli smartare upphandlare.

Publicerat den 31 oktober 2019 av Ulrika Sjöblom
Får vi bjuda på en kaka? Denna webbplats använder cookies. Läs mer i vår cookiepolicy.